Vänerns Sportfiskeförening

Makrillfamiljen har senaste tiden berikat västkustvattnen med atlantmakrill, auxid, ryggstrimmig pelamid och blåfenstuna. Häromdagen försökte någon även utöka samlingen med gulfenad tonfisk, vilket dock i våra storviltfiskekretsar genast betvivlades.

Hur skilja mellan blåfenad och gulfenad tonfisk är en fråga som då och då dyker upp? Senast aktualiserad över att ovannämnd danskfångad blåfenstuna, inledningsvis publicerades som gulfenad.

 Kort fakta: Säkraste tecknet på skiljaktigheter är inte någon gul färgteckning utan främst fenuppsättningen. På den gulfenade, brukar bakre ryggfenan och analfenan vara extremt långa. Hos den blåfenade är bröstfenan i förhållande till andra tunors kort. Ryggen är även hos den gulfenade blåsvart med silvertonade sidor och buk.

 Gulfenstunauppsättningen framgår av illustrationen ovan på IGFA:s senaste årsbok. Den är utförd av berömde marinmålaren Don Ray. Mer info om hans fiskmålningar se:(www.donrayart.com).

 På tal om storviltfiskar, så rapporterar TT att den svärdfisk som hittades av simskolebarn i Falsterbokanalen i Skåne förra veckan inte hade någon mat i magen. Det visade en dissekering som utförts på Biologiska museet i Lund.

– Den var tom, vilket var en överraskning, vi hade väntat oss en fylld mage. Den kan ha svultit ihjäl, säger museiintendent Maria Mostadius till SVT Nyheter Skåne. Prover har tagits på svärdfisken för att undersöka om den utsatts för miljögifter.

Ett gammalt internationellt talesätt säger, att big game fishing innebär att kroka och matcha fiskar på över 500 lb (226 kg). Med den definitionen kan det i Skagerackvatten handla om kvintetten; blåfenad tonfisk, svärdfisk, hälleflundra samt sillhaj och håkäring. Sistnämnda fiskar i bild togs i Langesundsvatten från en pionjärfisketur med ”Västkust” för några decennier sedan.

 Med detta i bakhuvudet och bevisligen nu aktuell närvaro av nämnda arter i Skagerack är det inte konstigt att det råder storviltfiskefeber i V-regionen.

 Besked om aktuella båtlag, vilka får göra försöka att spöfånga och märka omkring 20 tonfiskar med elektroniska sändare, lär komma endera dagen.

 Detta märks bl a på uppladdningssnacket, gällande bl a kompletterande utrustning både för båt och fisket. Mitt 80-tals foto över utrustningen på Ants Peekers båt (tidigare visad), när ett FJ-gäng sökte blåfenstunan utanför norska Vestlandet verkar vara förebild för många.

De stora optimisterna söker som på 40-talet matcha bjässarna från en sittbräda med kraftig justerbar spöbutthållare och en rygg- eller sittharness kopplad till rullens öglor. (se foton). Möjligtvis kan en stjärtsnara underlätta vid märkningen i fightens slutända.

 Med gynnsam dollarkurs lär det vara på gång prylar, som ska underlätta “stand up fighter” med blåfenstunor. Se: http://www.toddusa.com/productdetails.aspx?id=31

 Reinhold Terramo berättade i går kväll, att ett svenskt kompisteam till honom, som förhoppningsvis får chansen forskningsmärka tuna i Skagerack, just stärkt muskler och uppdaterat fisketekniken via en 35-kilos tuna i Adriatiska havet.

 Stor bästsäljare som finns på hemmaplan är elrullar, vilkas praktiska funktion Vb berättade om häromdagen. Se: http://www.vanerblanket.se/pa-stora-djup-rullar-havsfisket-nu-snabbt-vidare/

 Såg på Fladen Store Björlanda-sajten att fiskare snabbt åkt tur och retur från Skåne för att hos Robban hämta tidigare på dagen beställd elrulle. Se: https://www.facebook.com/groups/176080372499311/

 Se även källa: https://m.facebook.com/bluefintuna.se/

En kummel av det format (14 kg) som förr yrkesfiskefångades på ”Kommelbank”, utanför Orskär/Grönskären väst Tjörn, har nu spöfångats i norska Edöyfjorden vid ön Smöla, som ligger i fjordfylket Möre og Romsdal, förmedlar Fiskejournalen på sin sajt.

 Mycket intressant fakta i ord och bild kring 14-kilosfångsten se: https://www.hooked.no/artikler/denne-kjempelysingen-fra-smola-er-storre-enn-verdensrekorden

 Nu gällande världsrekord för europeisk kummel lyder på 13,24 kg. Den fisken fångades i Bergenvatten 9 juni -14, av Judith Brommeland. Vänerblänket berättade om denna fångst och om kummelfisket väst Tjörn den 2 feb. 2015. Se: http://www.vanerblanket.se/norsk-rekordkummel-1324-kg-godkand-som-igfa-varldsrekord-3/

 Om årets ev. kummelfångster väst Tjörn har det varit dödstyst från såväl yrkesfiskare som sportfiskare. Vanligtvis kummelfångstinitierade Bosse Hall, Lars Furberg eller Robban Hellberg hade inte någon info om kummelfångster hittills. Kummeln i bild är fångad av backefiskare från Käringön på ”Kommelbankarna” väst Tjörn för några decennier sedan. Den och ett tiotal till i vikt mellan 9 kg och 11 kg hamnade på båtdäck och framför min kamera.

– Oförglömlig studieresa!

 Om den stora betydelsen av biotopvård i bäckar och älvar, med mycken erfarenhet hämtad från flöden i västra Värmland, skriver Bente Gran i samarbete med Kjell Qvarnström i lärorika boken ”BEVARA ÖRINGEN”.

   I denna berättas bl a att flodpärlmusslan är beroende av öringen för att fortplanta sig. Förorenas ett vattendrag eller försvinner öringen från det, drabbas också flodpärlmusslan.

  Sannolikt har flera faktorer bidragit till att tusentals individer av den hotade flodpärlmusslan i dalsländska Teåkersälven nu har dött, skriver Sportfiskarna.

 Sportfiskarnas biolog Niklas Wengström, en av landets främsta experter på flodpärlmussla var genom sitt arbete på Sportfiskarna med om att göra den dystra upptäckten att omkring halva beståndet, uppemot 30 000 musslor, kan ha dött i Teåkersälven. Upptäckten skedde vid en inventering inför en planerad flytt av flodpärlmusslor till en sträcka längre uppströms i älven. Vidare skriver Sportfiskarna:

 En anmälan om miljöbrott har lämnats in men enligt beslut från Åklagarmyndigheten, Nationella avdelningen i Göteborg, kommer inte ens förundersökningen inledas eftersom det var ”uppenbart att brottet inte går att utreda”.



– Tyvärr blir nog det här ännu ett bevis på att vi idag inte ens klarar att skydda ett väldokumenterat bestånd av en rödlistad art. Teåkersälven har Västra Götalands läns största bestånd av flodpärlmussla men skyddet av musslorna och deras livsmiljö fungerar helt enkelt inte, konstaterar Niklas Wengström.

Se: http://www.sportfiskarna.se/Om-oss/Aktuellt/ArticleID/5960

Två skilda feber-varianter ger nu markanta utslag i V-regionen. Den ena orsakar kräftan, den andra makrill-familjen i varierat format.

 Startar upp med förstnämnda där min inledande smittkälla är VÄTTERNVÅRDSFÖRBUNDETs info om kräftfisket i sjön år 2017. Receptet säger:

”Kräftfiske på allmänt vatten i Vättern är tillåtet utan krav på tillstånd endast under helger från och med den andra fredagen i augusti, som 2017 infaller den 11 augusti, till och med den andra söndagen i september, som 2017 infaller den 10 september. Under dessa helger får fiske bedrivas från fredag klockan 17.00 till söndag klockan 17.00. 

På så sätt anses allmänhetens intresse för kräftfiske tillgodosetts och tillstånd för kräftfiske på allmänt vatten under övrig tid på året ges endast till licensierade yrkesfiskare.” 

 Antalet fångade signalkräftor i Vättern – invasiv främmande art, avsiktligt myndighetsinförd i Sverige 1959 – kommer att minska med 15 procent jämfört med i fjol. Det visar en första prognos över årets fiske som Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) presenterar.

– Det vi kan se är att stora variationer i vattnets vintertemperaturer är en stressfaktor för kräftorna. Det har väldigt stor betydelse för hur fångsten ska bli, säger Lennart Edsman, vid SLU:s institution för akvatiska resurser.

 Vättern är intressant inte minst för att allmänheten har möjlighet att fiska under ett antal helger. Det vi räknar på är hur mycket kräftor i matstorlek som finns tillgängligt i sjön, säger Lennart Edsman.

   Enligt årets prognos kommer den relativa fångsten att stanna på 90 gram per bur och natt. Det kan jämföras med rekordåret 2001 då fångsten låg på drygt 300 gram.

Se: http://extra.lansstyrelsen.se/vattern/Sv/fiska-i-vattern/fiskebestammelser/Pages/Kraftfiske_i_Vattern.aspx

 Länsstyrelse i Värmland informerar på odaterad sida: ”I foldern för Fiskeregler i Vänern (PDF 3,7Mb), finns ytterligare information om fiskeregler, för fiske efter kräftor på allmänt vatten i Vänern. 

    Länsstyrelsen i Värmland har tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland beslutat om att fiske efter signalkräfta på allmänt vatten i Vänern är begränsat till enbart yrkesfiskare som sökt tillstånd.”

Fiskets mångsidighet i olika former framhålls ofta. Nu har uppenbarligen variationsrikedom ökat – även om den nu enbart tycks bli ensidig.

 Såg annons om sistnämnda art i går, parallellt som EU:s lista över främmande invasiva växter och djur publicerades.

   Av aktuella 49 arter förekommer 12 st i vilt tillstånd i Sverige. – Dock saknades den utannonserade.

 Halverat jobb?

I går kunde vi börja dagen och augusti med en tonfiskrapport från bohusvattnen. I dag kan vi inleda augustidag numro 2 med en svärdfiskrapport från Öresund.

 Badande ska i går ha funnit en död svärdfisk fastklämd mellan stenblock i inloppet till Falsterbo-kanalen. Den uppskattades till ca 2 m. och ca 50 kg. – En vanlig storlek på de svärdfiskar som då och då påträffas i Öresund, levande eller döda.

 Rekordet på spöfångad svärdfisk på konventionell havsfiskeutrustning ligger på 536,15 kg samt är fångad i Chile år 1953 av Louis Marron. Hans fru lär vid samma tillfälle ha vägt in en vägandes 350,17 kg. I Kenya har flugfiskefångats svärdfisk på 40,8 kg. Rätt flugstorlek se illustration.

 Mer i ord och bild om Falsterbosvärdfisken, se: https://www.sydsvenskan.se/2017-08-01/dod-svardfisk-funnen-vid-falsterbokanalen-forsta-gangen-det-hander

 Svärdfiskfakta se: http://www.fiskbasen.se/svardfisk.html

Med augusti kom förr blåfenstunan till våra västkustvatten och Öresund. Enligt obekräftade rykten i dag, har den nu åter setts utanför Ranrikekusten.    

 Räkna med att många tar chansen och nu, om vädret tillåter, låter båtstäven plöja vatten mot Pater Noster, Måseskär, Svaberget, Väder- och Kosteröarna, enbart för att skåda ”alla fiskars konung”. Födan utgörs främst av makrill, men även sillfiskar samt näbbgädda, bläckfiskar och krill.

 Dags att de som vill satsa på storviltfiske för forskningsmärkning av tunor nu snabbt får tillståndsbesked.

  Även om ingen fångad tuna numera får tas i land för vägning, kan det vara gott komma ihåg att tyngsta spöfångade blåfenstunan i svenska vatten drogs i Öresund för ca ett halvsekel sedan. Vikt 360 kg. Rutinerade sportfiskaren Erik Öhrn krokade rekordtunan den 29 augusti 1960 vid Lappegrund samt kunde borda den tre timmar senare vid Höganäs.

Västkusten har förändrats – från karg livsmiljö till trevlig semesteridyll. Befinner man sig ute på västkusten den här sommaren är det lätt att tro att det är en värld som står stilla. Men det är en obekväm sanning, framhåller Göteborgs-Posten (GP) idag i sin ledare under rubriken ”Den döende västkusten”.

 Under vattnet är det annorlunda, påminns vi ånyo om. Det hav som västkustbornas far- och morföräldrar växte upp med är sig inte likt, på något sätt, framhåller G-P.

 Ett faktum, vi som spösvingat och betesdroppat där i mer än ett halvsekel succesivt konstaterat och framfört till makthavare – utan resultat. Vi har fått höra att i beslutsfattareleden har man koll på läget både över och under ytan.

 Dock för oss har, i en allt fiskfattigare kustnära värld, inget upplyftande ägt rum genom åren. Fisken fångar våra ögon nu i vackert dekorerade serviser, dock tomma på egenhändigt fångade, kustnära bottenfiskar.

 Den naturligt folkhälsofrämjande aktiviteten sportfiske, innebärande bl a variationsrik fysisk motion, mentalt lyft – enskilt eller i lag – via naturupplevelser plus spänning när nyttig kost ska fångas på sin väg till matbordet, har fortlöpande STORT ignorerats av röstfiskande formella makthavare. 

 Den obekväma sanning, som nu uppdagas i miljöpolitiken finns sedan många år besannad i politikern och f d amerikanske vicepresidenten Al Gores bok, illustrerad ovan. Likaså i Sportfiskarnas alarmerande bokverk ”Värna Västerhavet! Medan tid är…”

 Nu uppdagas det, att sportfiskarnas miljöfarhågor, likaså av många som jobbat med havsmiljön på västkusten, misstänkts och besannats. Mångåriga artstudier över tid har nu jämförts med varandra.

 På västkusten visar dessa att mer än hälften av alla arter har försvunnit sedan mellankrigstiden. 

För 30 år (okt 1986) sedan alarmerade GP genom att illustrera hur vår kustmiljö på olika vis ruinerades då.

 Läs mer om dagens ledare via: http://www.gp.se/ledare/den-döende-västkusten-1.4492172

Övergödningen i våra vatten orsakas bl a av urin, då detta inne-håller mycket fosfor och kväve.

– Näringen från ett dygns urin, ger nä-ring åt ett kilo alger, berättar Lina Peters-son, sakkunnig för båtlivets miljöfrågor på Transportstyrelsen. Just urin är det som har mest negativ påverkan på vattnet. 

 Att dumpa sitt toalettavfall i hav och sjöar blev 2015 förbjudit för båtar med toalett ombord. Fritidsbåthamnar blev parallellt skyldiga att skaffa tömningsstationer.

 Nu rapporterar Sveriges Radio P4 Halland att transportstyrelsen insett att de kanske haft fel fokus, eftersom endast en femtedel av de drygt 700 000 svenska båtarna har toalett ombord.