Vänerns Sportfiskeförening

Rubrikorden kommer från SLU och förmedlar:

”R/V Svea, Sveriges nya oceangående undersöknings- och forskningsfartyg besöker Göteborg den 9 september. Ta chansen att se dig omkring på fartyget, möta forskare, miljöanalytiker och besättning och lära dig mer om forskning och miljöövervakning till havs.”

Med Svea undersöks och övervakas Västerhavets och Östersjöns ekosystem. Ombord på fartyget samlar SMHI in data om havsmiljön och SLU övervakar fiskbestånden. Informationen används bland annat för internationell havs- och klimatforskning och som vetenskapligt underlag för beslut om fiskekvoter.

 Läs mer: https://www.slu.se/ew-kalender/2019/9/oppet-fartyg-pa-svea/

 Läs mer om Svea och hennes uppdrag >>

För det populära kustspösvingandet efter öring är det stopp från 1 okt till 1 april utefter västkusten, d v s i Skager-raks- och Kattegatts kustvatten.

Påminner även om att det är stopp för kustöringfisket längs sydkusten – söder om Kullens fyr till Torhamns udde i Blekinge – fr. 15 sept. t.o.m 31 dec.

 Kolla alltid med aktuell Länsstyrelse där du ämnar fiska, om där gällande fiskereglementen.

Om inte illustrerade böcker ”Västerhavets hajar och rockor ” samt ”Ålevangeliet” ingått i din sommarläsning så förordar jag stort att de ska ingå i din höstläsning. Såväl fiskfakta som fiskehistorik är omfattande och rikt berikande. Tillika författade på ett språkligt skönt, lättläst och tankeväckande sätt.

Att arrangera ”Sportfiskets Dag” är ett smart drag när det gäller att informera och väcka intresse för en mångsidig, livaktig aktivitet som året runt kan utövas av ung som gammal, oavsett kön. När så, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, som på Sjölyckan i Göteborg, kan arrangera ”Sportfiskets Dag”genom att visa på fiskliv och aktivtetens utövande både inom- och utomhus, blir den särskilt iögonfallande och fiskesugskapande.

 Av köbildningen på Sjölyckan, när det gällde att få spösvinga ett bete efter hoppglada regnbågar, så var den nappchansen en mycket åtråvärd aktivitet.

Inomhus gavs bl.a. info av Markus Lundgren om livet i ett akvarium. Inomhus avslöjade foton och även ”upp-stoppade” troféfiskar vad som tidigare nappat i regionens fiskevatten.

 Nu aktuell troféfisk i våra vatten är blåfenstunan. Dess uppvaktande närvaro här, anno 2019 (Sportfiskeförbundet 100 år),  har blivit dokumenterad som aldrig förr, vilket Sportfiskarnas regionchef Markus Lundgren i en suverän bildsvit gav belägg för. – Där har ni mycket att se fram emot!

Söndagen 1 september kl 10–14 arrangeras Sportfiskets dag på Sjölyckan i Göteborg. Det utlovas många sportfiskeaktiviteter oavsett kön och ålder. Regnbågsfisket sägs bli huvudattraktion även i år, men stor fokus läggs även på gädda och abborrfiske.

 Som vanligt gästar också flera av förbundets klubbar med olika aktiviteter. SFK Aktiv, Kungsbacka SFK, Majorna SFK och Vättle / Rannebergen SFK är alla på plats.

 Räkna med fisketurer med båtarna på Delsjön, feedermete, regnbågsfiske, prova på flugfiske, café och fiskrökning!

 På tal om regnbåge så hör jag att Lennart Buxfeldt och Bosse Douglasson matchat fartfyllda ”bågar” på 3-4 kg i Sunnedamm i Knäred/Halland.

Vistelsen kryddades i år med en flug-bindarkväll, där bundna flugor genast blev aptitretare för Sunnedamms välkonditionerade och färgsköna fiskar.

Årets tunamärkning i forskningssyfte i Skagerack tycks ha börjat bra med lyckade märkningar både från svensk och dansk sida.

Med moderna storviltfiskeutrustningar har båtfiskarna hjälpt varann att skonsamt och snabbt drillat in fiskarna för märkning. 

 Via bl.a. SLU:s sida, Fladen-sajten, FishEco-sajten och Fj-sidan samt danska sajter kan du oftast uppdatera ditt märkningsintresse från dag till dag. Kompletterande storfiskbilder brukar medfölja.

 Beträffande efterfrågad tunafiskehistorik så hänvisar jag till nedanstående sajt som jag författade häromåret.

 Se: http://www.vanerblanket.se/storhetstider-med-blafenstuna/

Där kan du bl a läsa att pionjärerna, som tunafiskade vid sekelskiftet – när 1800-tal blev 1900-tal – besegrade sin ”jättetunor” från roddbåtar med bromslösa rullar och träspön, cuttyhanklinor och flygfisk som bete.

Den första att spöfånga en blåfenad tuna i Nordatlanten – vikt 680 lb/308 kg- ska ha varit kanadensaren(?) J.K.L Ross. Året var 1909 och fisket ägde rum utanför Cape Breton i Kanada. Det berättas att Ross, som var helfrälst på tunafiske, bl.a. fightade en tuna i 19 timmar innan han av trötthet kapade linan.

   Oftast varade fajterna då i flera timmar, där tunorna mäktade med att dra i väg båten – fem till tio nautiska mil – innan kampen var över.  

 Med utrustning, parallell till ovan illustrerad, sägs år 1913 den första svärdfisken på spö vara fångad av rullpionjären William Boschen. Vikt 355 lb/161 kg.

   För att inte enbart belasta spöet från en sida, försåg man under en period kring nämnt sekelskifte spöet med dubbla spööglor, positionerade mitt emot varandra. Genom att skifta ryggradssida från fight till fight skonade man spöet och fick det upprättat. Toppöglan underlättade fight och ögleuppsätt-ning genom att vara tulipanformad. Med läderlappen på rullen bromsades fiskens rusningar, när denna trycktes mot rullspolen och dess lina.

– Naturen är ju så självklar. Den utreder inte och den bordlägger inte beslut. Känner den att det är bra betingelser, då sätter den igång och producerar barn, säger bohusläningen Lars Olof Axelsson.

Med den grundkunskapen ville han göra något åt fisklek och bottenlivbo-sättning samt tillverkade betongrev, som han med tillstånd sänkte ner i den en gång bottenlivfiskrika, bohuslänska Byfjorden

I vattnet kring revet finns nu torskar på uppemot 60 centimeter och man har konstaterat stationärt lekande, alltså att torskarna lever och förökar sig på plats.

 Bildklipp, se: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/fler-torskhotell-ska-sankas-i-havet

Vi har svårt att klara oss utan plast. Samtidigt är plastavfallet idag ett av våra största miljöproblem, och hållbara alternativ efterfrågas. Nu vill forskare på Chalmers hitta helt nya sätt att framställa nedbrytbar plast.

Det går faktiskt att tillverka nedbrytbar och miljövänlig plast av jäst, berättar Thomas Andlid, som är docent i Livsmedelsvetenskap vid Chalmers institution för biologi och bioteknik. Om vi lyckas tror vi att jästen också kan tillverka stora mängder av den nya plasten.

-Vi är något på spåren, och vi tror att detta går att få ekonomiskt hållbart, säger han.

Att området har potential styrks av de stora anslag som forskarna beviljades i början av året. Ett antal industripartners deltar – däribland Stora Enso – och projektet delas mellan Chalmers och Lunds universitet. På Chalmers är forskare på både Livsmedelsvetenskap och Systembiologi involverade.

  Mer info: https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Miljovanlig-plast-med-hjalp-av-jast.aspx

I radions NATURMORGON blev vi igår lördag (24/8) påminda om att liv och livsmiljöer succesivt kan återhämta sig även där miljön till synes varit utdöd.

 Naturmorgon sände från bohuslänska Krokstrand i Idefjorden. Sistnämnda är gränsfjord i V-regionen mellan Sverige och Norge i Bohuslän.

Under senare hälften av förra seklet blev den en gång fiskrika, bl.a. laxfiskförande fjorden, mycket omtalad för att vara i det närmaste steril, främst beroende på omfattande norska industriutsläpp. Spåren efter industrin och människans framfart blev särskilt märkbar i bottenfaunan där slam med gift lagrade sig. 

   Enligt NATURMORGON är fjorden på gång att miljömässigt delvis åter-hämta sig samt ånyo få popularitet som mångsidigt rekreationsområde. På tal kom flora och fauna både över och under ytan, bl a udda blommor, fjärilar, snäckor och bläckfisk.

 Dykarna Mats Larsson och Michael Lundin berättade om att dyka i en fjord där det är ständig natt. Det är nämligen så att sötare och grumligare vatten ligger som ett mörkt lock på fjorden, berättade dykarna. Det gör att i det salta vattnet under locket kan nattaktiva organismer vara igång även på dagen, ex bläckfisk.

 NATURMORGON, se: https://sverigesradio.se/naturmorgon

 Förhoppningsvis kan de positiva erfarenheterna från Idefjords-restaureringen nu leda till efterlysta myndighetsaktiviteter, så att mycket behövlig pånyttfödelse av bl. a fiskliv i andra bohusfjordar blir högaktuell.

– Detta så att den bohuslänska skärgårdsmiljön även under ytan kan bli världsberömd av CNN.

Obekräftad info säger att danska tonfiskare i forskningssyfte under lördagen fick märkt tre blåfenstunor. Svenska team, med Fladen-Robban som kursläg-gare, sägs starta sitt forskningsfiske inkl. märkning under sön-dagen.