Vänerns Sportfiskeförening

Rubriken är hämtad från dagens (11/1) ledarspalt i Göteborgs- Posten (G-P).

 I jämföelse med Östersjön så talas det mycket tyst om de fortlöpande miljöproblemen i Västerhavet och den förödande effekt politikernas passivitet haft på skydd av liv och livsmiljöer i våra kustnära bohusvatten.

 Illustrerad bok nedan utkom år 1994 samt förmedlade till politiker och andra beslutsfattare hur fattigt vårt Västerhav då blivit på biologisk mångfald under de senaste årtiondena.

SE: http://www.gp.se/ledare/gigantiska-avloppsproblem-tigs-ihjäl-1.12228372

Under flera tiotals år, i mitten på förra seklet, släppte textilindustrier i Borås ut mängder med gifter i ån Viskan med förödande verkan på liv och livsmiljöer i den laxfiskförande ån.

I åns bottensediment ligger nu stora mängder zink, krom och kvicksilver, men även miljögifter som dieldrin och dioxiner. Detta har konstaterat efter 20 år av utredningar, enl. P4 Sjuhärad

 Borås stad har nu ansökt om pengar hos Naturvårdsverket för avslutande utredningar inför en kommande sanering, som kan komma att kosta mellan 100 och 500 miljoner kronor. 

 Ökad risk för höga flöden som riskerar att riva upp gifterna ur bottensedimenten och sprida dem, gör att det är bråttom att komma igång med sanering. 

– Det är bråttom redan nu, för ett stort flöde kan ju komma när som helst. Risken ökar ju med klimatförändringarna. Det är inte frågan om OM det kommer att hända, utan NÄR, säger Siv Hansson, handläggare på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. 

       Tänka SNABBT, bör man nu göra i många av vårt lands samhällen, där      ointresse och senfärdighet rörande vår miljö länge fått regera. 

Undrar du över vad som varit mest efterfrågat under mellandagsrean; så är mitt svar från butiker där jag efterhört: spöhållare, vertikalutrustning, kustflugor.

Även om vintern hittills varit grön och isfri i göteborgstrakten hade jag dock väntat mig få höra någon nämna pimpelutrustning. Men därom knäpptyst.

 Spöhållare förvånar inte med tanke på hur brukbara de kan var på våra transportfordon, oavsett land eller vatten.

 Om vertikalutrustning har det sagts att de främst köpts för sommarens makrillfiske.

 Framsynta tidstongångar har likaså hörts betr. flugor/streamer kopplade till kustflugfisket.

 I dag (7/1) sa man att beteshållare – utanför rean –  varit mer än vanligt efterfrågade. Kan tänka mig att betesskallarnas framgångar i V-sjöarna, nu satt extra fart även på de mänskliga huvudknopparnas aptittankegångar.

Att vintertid är storfisktid i V-regionen har Vb-red. många gånger genom åren framhållit i Vänerblänket samt senaste tiden fått flera belägg för från våra stora V-sjöar, som gestaltar sig enligt nedan.

 En som flitigt och ofta backat upp detta är exemplariske sportfiskeguiden Tommy Nerstrand, tillika projektledare för ”Mera Lax i Vänern”.

 Aktuellt om ny Tommyfångad storlax hörde vi i dag. Kort så handlar det om en unik atlantisk insjölax fångad i Vänern (Dalbosjön), vägandes 11,42 kg samt lurad av en löja i naturbeteshållare.

        Mer ingående; när,var och hur kring fångsten, se http://outdoor.se

Från vår nu kustfiskdöda bohustillvaro flydde jag helgen via ett par artiklar i Sportfiskarens januarinummer 1958. I dessa blev man väl påmind om det lättillgängliga kustfiske vi då hade. För att få uppleva liknande, folkhälsofrämjande aktiviteter måste man nu fara flera tiotalmil med miljöförstörande fossilutsläpp som följd. Det har våra  fiskebeslutsfattare sett till med sin mångåriga livsförödande fisk(e)miljö-politik. I nämd tidning berättade målande, västkustbon Olof Johansson om det färgstarka sej- och bergstorskfisket vi hade på Vinga och skånebon Öst om det hoppfulla kustfisket efter mäktiga havsöringar på Österlenkusten.

 ÖST SKREV: ”Jultiden är bäst. Då kommer den blanka fisken till land, ofta i stora stim, och vilket slagsmål han leve-rerar. Mer över än under vatten.

Han är sydkustens kung och han är i regel av lättare format. Men stora klunsar på över fem kilo far som raketer i luften, bärgas eller allt som oftast slår sig fria.

   Jag minns en juldag med strålande sol och barmark samt hur min bror och jag halvlåg i sanden och kramade termosarna på de sista dropparna. Mängder av sollurade naturliga flugor var i farten och droppade i plurret för att sörplas ner i öringbukarna.

   Öringarna hoppade som besatta några meter från land. Man njöt av syner man knappast glömmer. Men att få dem att bita var omöjligt till dess vinden vände. Då tyngdes ryggsäckarna av ett par tvåkilosfiskar som sedan presenterades varmrökta på annandagsbordet. Vilka doningar!”

 OLOF SKREV: ”Det fjädrade ordentligt i spöt och rullen gav till ett skarpt skri, då stortorsken nappade. Kraftig som en traktor på lägsta växel slet den häftigt ut lina i korta ansatser. Ibland var kampen ett tungt monotont sluggerboxande avbrutet av plötsliga energiexplosioner, som i handen uppfattades som dova olustiga skakningar när storfisken skakade på huvudet och voltade nere på djupet.

   Medan jag rastade i lä av berget och drack kaffe tänkte jag att detta är platsen 1000 mil från alla bekymmer, fast jag kunde se Göteborg med Masthuggskyrkans profil inne i fjorden.”

 Via tidningsomslaget och bild i tidningen blev man tillika påmind om gäddfisket på ostkusten och Esox fascinerande mönstersättning där. Se illustration nedan.

Traditionen att betala makalösa summor för årets första tonfisk består i Japan, kan läsas i dagens (5/1) G-P.

 På den nya fiskmarknaden Toyosu betalades för ett 278 kilo tungt ex. av den starkt hotade arten blåfenad tonfisk  333,6 miljoner yen (28 miljoner kronor).

 Det innebär mer än en fördubbling av det tidigare rekordet, 155 miljoner yen 2013. Köparen var restaurangägaren och självutnämnda tonfiskkungen Kiyoshi Kimura.

 Kort sagt; det var miljardvärden  vi och våra spön i forskningsmärkningssyfte tog spänntag med i blåfenstunaskepnad i höstas i Måseskärsvattnen.

Mer info: http://www.gp.se/ekonomi/rekordpris-för-första-tonfisken-1.12166701

På Nöjesfabriken i Karlstad arrangeras helgen 23-24 februari BAITBASH 2019. Sistnämnda sägs i solstaden bli en upplyst efterföljare till Sun City Predator Show.

 Fokus sätter BAITBASH på vad sportfiskets hantverkare kan åstadkomma i redskapsväg, dels för praktiskt bruk på fiskefältet, dels för testning/visning och njutning för ögat i anslutning till mässan och fiskesnacket där.

 Läs mer här -> Bait Bash 2019

Saxat ur dagens (3/1) G-P gällande livsfarlig plastanvändning i våra miljöer.

”Forskare har redan upptäckt mikroplaster i svenska blåmusslor, havskräftor, torsk, koljor och räkor. Enligt regeringen kan det år 2050 finnas mer plast än fisk i världshaven.

 Den 1 juli 2018 togs i Sverige beslut om att förbjuda kosmetiska produkter. Det gäller exempelvis tandkräm, kroppsscrub, ansiktspeeling, duschtvål, schampo och balsam med tillsatta mikroplaster.

 Nu har EU fattat ett provisoriskt beslut, att förbjuda bestick, tallrikar, sugrör, bomullstopps och liknande i engångsplast.”

 Läs mer: http://www.gp.se/nyheter/världen/eu-s-förbud-mot-engångsplast-snart-i-hamn-1.11895250

 Om en månad är Båtmässan i Göteborg i gång. År 2019 äger den rum 2-10 feb. visande en båtlivsaktivitet utan tidigare motstycke i svenska vatten.

 Från göteborgska Björlanda småbåtshamn – utgick i höstas flera välutrustade sportfiskemaskiner, bl a båtföredömet ”PINK LADY” med Robban Hellberg som skeppare. Detta för att i Skagerack skåda och matcha ”alla fiskars konung” – den grandiosa blåfenstunan.

 Synen av de hoppglada och de timslånga kamperna med de majestätiska fiskarna i tresifftigt kilovikttal har stort blivit internationellt omtalade bland båtägare samt suveränt blivit filmdokumenterad av flera kända sportfiskare.

 Av sekvenser ur dessa har, mycket sakkunnige storviltfiskaren Tobias Ehn skickligt producerat en raritetsfilm, som kommer att visas på skilda, stora internationella mässor.

 Räkna med tunashow även på Båtmässan i Stockholm ”Allt för sjön”. Den äger rum på Stockholmsmässan i Älvsjö 1-10 mars 2019.

 Självklart kommer blåfenstunan likaså att vara största samtalsämnet på Sportfiskemässan 2019, som äger rum den 29-31 mars på Elmia, Jönköping.

Dagarna mellan annandag jul och nyårsafton kallas tradi-tionellt ”mellan-dagarna”. Det ordet började användas någon gång i slutet av 1800-talet.

Innan dess räknades julhelgen som varandes betydligt längre – oftast ända till tjugondag Knut. Så här kunde det t.ex. stå i SvD den 27 december år 1890:

” Nu är helgdagsoset åter på ett par dagar öfver, men i familjerna samlas man allt jemt att glädjas åt midvinterns stora högtid, och sin vanliga pregel återtar lifvet knappt under mellandagarne. Först när man väl firat det nya årets inbrott och derefter trettondagen gått sin väg och man tjugondag Knut dansat julen ut. är åter allt inne i de gamla spåren.”