Med 240 miljarder nya mätpunkter av vår havsbotten är snart 70 procent av de svenska farvattnet kartlagda av Sjöfartsverket, förmedlar Sveriges Radio.
Detta kommer via nya farleder och grund att gynna miljön och säkra sjöfarten.
Självklart kommer det även framöver att gynna sportfiskarelivet, då säkerligen många nya spännande fiskeplatser och kanske även nya fiskarter kommer att ”dyka upp”.
Läs mer: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=7324085
Positiva tongångar om ökad ålnärvaro kommer från både den europeiska kontinenten och från den svenska västkusten, informerar bl a TT / G-P.
I Lagan, Viskan och vid Ringhals – även ute i Skagerak och Kattegatt – samlas allt fler ålyngel, så kallade glasålar, upp.
– Det har vänt och är på väg uppåt, säger ålforskaren Håkan Wickström.
Läs mer: https://www.gp.se/nyheter/sverige/värsta-krisen-över-för-akut-hotad-ål-1.19129848
Forskare har hittat två typer av plastätande bakterier utanför New Delhi i Indien. Nu hoppas man att fyndet kan leda till lösningen på ett av vår tids stora miljöproblem.
Se: https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/nytt-hopp-for-miljon-plastatande-bakterie-upptackt
Så här års söker många napp på loppisar och auktioner när det gäller redskap för bruk eller samlarskåp. Extra efterfrågade tycks 50-talets multirullar vara. I bild mer än halvsekelgamla rullar från Victory, Arjon och ABU. Flera säger; att för dem är de i priorititet när det gäller kustfiske och hållbarhet.
Läsvärd kan kanske vara en Vb-artikel från år 2015 där Abu:s röda Ambassadeurer hamnade i fokus. Se; http://www.vanerblanket.se/vanerblanket-rullar-pa-med-ambassadeurfakta/
Allt färre laxyngel drabbas av sjukdomen M74, som beror på brist av b-vitaminet tiami, informerar bl. a. SVT Text.
Utvecklingsstörningen M74 hade en topp på 1990-talet. Då dog upp till 90 procent av ynglen. I år var i snitt sju procent av Östersjöns laxkullar drabbade, jämfört med en dödlighet på 39 procent 2017, enligt Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), som har gjort en sammanställning av data från sju svenska laxälvar.
Läs mer: https://www.slu.se/ew-nyheter/2019/10/gladjande-siffror-om-laxsjukdomen-m74/
Enligt Vetenskapsradion har man upptäckt att fiskar liksom fåglar lägger sina ägg i andra fiskars ”bon”.
Några yngel såg lite annorlunda ut, tyckte forskarna. Och genom genetiska studier upptäcktes att vissa yngel tillhörde andra arter. Forskarna drar slutsatsen att det både handlar om en slags adoption, men också att andra fiskar lagt dit sina ägg.
Läs: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7319028
På Sportfiskarnas storfiskregistrering kan man inspirationsläsa om vad välkände, skicklige och mångsidige sportfiskaren Olof Ohlsson, Vallda krokat under trollingfiske i Vänern.
Kort info; häromveckan fångade och returnerade Olof där en välväxt asp om 82 cm/5,29 kg på vobbler.
Mer i ord och bild, se: https://www.sportfiskarna.se/Storfiskregistret/Senaste-registreringarna?regid=209121
Över makrillens närvaro inom- och utomskärs samt dess kämpatakter stimmar lovorden nu i salta V-regionen.
Refererar till Vb-notisen: http://www.vanerblanket.se/makrillen-makalos-pa-krok-och-matbord/ , när det gäller att både inne och ute borda den smakfulla skönheten.
Människans mångåriga och fortlöpande rovdrift på våra naturmiljöer; jord, skog och vatten, rubbar alltmer vår tillvaro på skilda vis. Effekten av våra resvanor, vårt matintag och våra prylinköp är faktorer som globalt påverkar klimatet.
Det sägs att vi har känt till effekterna av en klimatkris i flera decennier, varför har vi då inte agerat?
Den för mänsklig framtid angelägna frågan ställs i GP-upplagan ”Två Dagar”, den 5 okt.
I denna berättas att docent Martin Hultman, Chalmers leder en internationell forskargrupp som ska ta reda på svaret. Han har redan upptäckt att frågan inte bara är aktuell – utan också kontroversiell.
https://www.gp.se/livsstil/två-dagar/martin-hultman-kopplar-klimatförnekelse-till-högernationalism-och-män-1.18777934
Hösten brukar vara den tid då makrill i stora stim kan ses “gana” på mycket grunt vatten. Det innebär att fisken där med öppen mun söker och intar plankton.
Den är då inte intresserad av upphetsade sportfiskares beten, vare sig i naturlig eller konstgjord skepnad.
En som fick belägg för makrillganing i Billdal under lördagen var Michael Kleber. Se hans film via https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/michael-fangade-hundratals-makrillar-pa-film
