HAJ I FOKUS PÅ SKILDA VIS

I kväll i programmet FRIDLYST hamnar hajar i fokus. Se: http://www.svt.se/fridlyst/

Det finns ca 350 arter av hajar. Ett fåtal är livsfarliga för människan, som i stället genom århundranden på skilda vis varit livsfarliga för hajsläktet.

Människan har jagat dem för att av köttet göra människoföda men även djurfoder och gödningsmedel. Hajlever har man åtrått, för att bruka både som kosmetika och smörjmedel. Hajhuden har använts som läder och tänderna som prydnadsföremål. Mest eftertraktat nu tycks hajfenor vara, vilket lett till ett bestaliskt hajrovfiske. Dessa klipps av på fångade hajar, vilka sedan utan fenor får friheten åter samt går en grym död till mötes. Varje år dödas över 100 miljoner hajar i detta hänsynslösa vansinnesfiske. Hajfenorna används traditionellt i Asien för hajfenssoppa.

Sedan 2003 finns det ett EU-förbud mot hajfensfiske, men – inte oväntat –  EU-länder har utnyttjat kryphål i lagstiftningen, varför djurplågeriet har fortsatt utan konsekvenser för Mammonträlar i fiskareleden.

Förr var både små och stora hajar vanliga i våra vatten. Pigghajen, som i våra vatten blev rekordstor, var periodvis mycket rikligt förekommande. Och brugdar i längd på 8 m till 10 m har jag själv på olika platser längs bohuskusten sett långsamt och orädda simma i ytan, men även göra 5-6 m höga hopp över ytan. Illustrationen ovan är hämtad ur boken “Naturens under” samt föreställande Olof Johansson och Vb-redaktören i Pater Nosterskären på 60-talet, utsatta för närgångna hoppande brugdar.

Magplask, med stort globalt gapskratt, skapade en så kallad expertisgrupp på Fiskeriverket (FiV) när man år 1997 försökte lansera den planktonätande brugden i internationella sammanhang, som varande art av stort sportfiskeintresse i svenska vatten. Parallellt presenterade FiV sig i en broschyr som Kunskapsverket.

För sportfiskaren var den stridbara håbranden eller sillhajen en dröm att få på kroken i hemmavatten. Den ende som lyckades med det – och t o m två gånger (1977 och 1978) – var Fiskejournalens förre chefredaktör Olof Johansson. I dag är håbranden, i stort, kommersiellt utfiskad i Västerhavet.

Den tyngsta fisk, som finns registrerad som spöfångad, är en vithaj om 1 208,4 kg. Den fångades år 1959 i Cedunavattnen utanför Australiens sydkust.

RÄTT SKA VARA RÄTT.  I olika medier har man felaktigt placerat den svenske storviltfiskaren Malte Åströms unika vithajfångst om 883 kg i Nya Zeeländska vatten. Som Vänerblänket tidigare nämnt fångades jättehajen utanför Australiens sydkust, närmare bestämt utanför Port Lincoln. Fångsten gjordes år 1990 med redskap i IGFA-klass 60 kg. Hajen – det årets tyngsta spöfångade fisk i världen –  besegrades på mycket kort tid, 55 minuter.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera