DET FISKARELIV MAN INTE KAN FÅ NOG AV!

I går råkade jag ut för makrillens berömda lynnighet i dess värsta humörform. – Plus dess särklassiga smakfullhet!

Den tackeluppsättning, en upphängare plus släptafs – den favoriserat under likartade omständigheter för någon vecka seden – den var mestadels helt värdelös.

Tvärtom var det för konservatorn, som med sitt enkrokstackel – släptafs om 50-60 cm – i går nitade makrill efter makrill – så snart betet kom 4-5 m under ytan.

Och får man sig – som i går – en utklassnigslektion i makrillfiske, lever fisket tankemässigt länge. Ofta är det små detaljer i fiskafänget som är avgörande. I går klarade jag inte att lösa problemet.

Var det hans decimeter längre fluosläptafs, hans annorlunda krok men i samma storlek som min, hans stagg till synes i samma format och kondition som min – eller var han extra hyperkänslig? Undringarna var många.

Hursom rolig och tankeväckande blev denna 4 juli 2018. Och utlovad makrillkvantitet i filéform till syrrans stora födelsedag blev det också. – Tack vare konservatorns eminenta fiskedag!

Sånt är det fiskareliv – man inte kan få nog av! UT CH FISKA!

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.