Vänerns Sportfiskeförening

Så här års med mycket resande och fiske vid skilda vatten i olika landsändar får man ofta lära sig lokala namn på fiskar.

Fiskar som i det egna minnet kanske har ett helt annat namn. Oftast ett riksnamn man en gång lärt från skolboken och levt i tron att så kallas den överallt.

Med sitt fyndiga trädsnack på en Grahn-teckning (?), sittande på och hållande en stam, illustrerar Stig Söderström hur biologisk mångfald i växt- och fisklivet växlar/förenas.

Växlar gör även tillgängligheten till nedanstående namnsajt. Lyckas du så blir du språkligt fiskrikare.

Se: https://spraktidningen.se/artiklar/2016/06/kar-fisk-har-manga-namn

Om de omfattande föroreningar i luft och vatten som utbyggnaden av Preems raffinaderi i bohuslänska Brofjorden ev. kan åstadkomma, berättade Vänerblänket i förra veckan.

 I dag pressinformerar IVL Svenska Miljöinstitutet om nästa års nya svavelregler samt deras ev. inverkan i atmosfären plus i vatten via skrubbervatten. Sistnämnda tvättar fartygsavgaserna med havsvatten, vilket sedan släpps tillbaka förorenat i havet. IVL skriver:

”Nästa år införs svavelkrav som tvingar all internationell sjöfart att minska utsläppen av svaveldioxid till luften.

– De nya svavelreglerna är viktiga för att minska sjöfartens påverkan på luftkvaliteten, men tyvärr fångar de inte upp konsekvenserna för havsmiljön. Om fartygen fortsätter att köra på smutsig bunkerolja kommer föroreningarna istället hamna i vattnet där det kan ge svåra konsekvenser för det marina ekosystemet, säger Hulda Winnes, projektledare och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.”

– När havsmiljön oavbrutet utsätts för skrubbervatten från nya fartyg blir den akuta effekten varaktig.Om vi tillåter tvättade avgaser att föras ner i havet lägger vi till ytterligare en källa av föroreningar till de marina ekosystemen, förutom alla de som redan existerar. Det stämmer dåligt med FN:s globala miljömål som säger att vi till 2025 ska förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, säger Kerstin Magnusson. marin ekotoxikolog på IVL.

 Läs mer: https://www.ivl.se/toppmeny/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelande—arkiv/2019-06-24-avgasrening-flyttar-fororeningar-fran-luft-till-vatten.html

Siffran 1 under ”Known” informerar att 1 m = 1,1 yd. Är bjässen du fångat 8 yds, då är den 7,3 m.

Har du haft en lyckad midsommar med goa spöböj och vill informera om fisken eller fiskarna viktmässigt i internationella sammanhang, kan kanske nedanstående omvandlingstabell vara till nytta och glädje.

Du får snabbt svar om du tar siffran under ”known” och frågar dig hur mycket den är i Lb och Kg. Kollar du t.ex. på siffran 6 får du fram att 6lb = 2,7 kg och att 6 kg = 13,2lb.

Lyften kan bli många både på land och i båten om midsommarhelgen blir bra.

 Gissar att många i V-regionen från midsommarbordet inmundigar sill eller lax med ursprung från våra V-vatten. Kanske är det också någon som lyfter ett innehållsrikt glas och spetsar aftonen med fiskehistorier plus extra fiskdelikatesser som makrill eller stekt (inlagd) siklöja.

 Kapar vi löja i sistnämnda ord så blir sik kvar. Och en imponerande (3,54 kg/65 cm) sik simmar i vackra klarvattensjön Västra Silen i V-regionen. Detta efter att den nappat och returnerats av Tobias Ekvall, när han den 16 juni från sitt lilla flytetyg fri-line-metade med pelletagnad krok, i den berömda storfisksjön.

 Mer om Tobias praktfulla sikfångst i ord och bild kan du läsa och se på Sportfiskarnas storfiskregistrering.

 Sportfiskeguiden Cinclus C uppger om sjöns fiskfångster: Sik på 6,2 kg fångades på påskafton 2014. Fiskaren sägs ha båtpimplat siken med en liten mormyska. Lax på 12,485 kg – en gång svenskt rekord på insjölax – har fångats, liksom öring på 9 kg, regnbåge på 8,3 kg och gäddor på upp mot 15 kg.

 Vb-red. önskar vår mångfaldiga läsekrets en ”görgo” midsommarhelg på alla tänkbara vis. Absolut inte fel att även svinga och lyfta ett spö under årets ljusaste helg.

 PS! Glöm inte den kollade, uppblåsbara flytvästen!

Hört på p4goteborg@sverigesradio.se att Konsumentverket varnar för brister i säkerheten hos uppblåsbara flytvästar. Gaspatronen i västen kan gänga ur så att flytvästen inte blåser upp sig.

 Konsumentverket informerar; mer än 2 000 undersökta västar bedömdes. Mellan fem och tio procent ska inte ha blåst upp sig om bäraren hade hamnat i vattnet. Vissa flytvästar har en säkring som gör att gaspatronen inte gängar ur, men det gäller ännu inte alla modeller.

Konsumentverket uppmanar alla som äger uppblåsbara flytvästar – det finns olika varianter –  att kontrollera om gaspatronen har en säkring. – Osäker, vänd dig till inköp-stället.

Vänerblänkets info om Preems raffinaderiutbyggnad i bohuslänska Brofjorden samt den oönskade miljöeffekt fartygstransporterna dit kan medföra, tycks snabbt ha krokat i vår läsekrets. Som sagt:

 Utbyggnaden kan innebära en fördubbling av Preems koldioxidutsläpp i bohus-atmosfären och därmed ytterligare miljöförstöring.

 Sjötransporterna dit; att de stora fartygen, via sitt barlast-vatten eller som påväxt på skroven, för med sig främmande arter till våra kustvatten. Där påverkar och förändrar de invasiva arterna vårt unika, traditionella ekosystem.

 Oljetankers tillhör de fartyg som transporterar mest barlastvatten.

I en av Fiskejournalens första årgångar på 70-talet varnade vi, i illustrerad ”På tafsen-artikel”, för de omfattande miljö-problem på liv och livsmiljöer  – under och ovan vattenytan – som ex. raffina-deri och stora tankers skulle kunna orsaka i Bohusläns unika natur- och fiskemiljöer.       

Med dagens utarmade bohuskustliv och politikernas oförmåga att återskapa balans i havsmiljön vet vi nu att våra farhågor besannats.

 Nu har stora oljebolaget Preem ansökt om att få bygga ut sin raffinaderianläggning i Brofjorden norr om Lysekil på flera sätt.

    Det sägs att Preem därmed kommer att bli Sveriges störste utsläppare av klimatpåverkande gaser. Och enligt Preem kommer bolagets koldioxid-utsläpp där, via utbyggnaden, att fördubblas.

 I november förra året sa miljödomstolen i Vänersborg JA till Preems planer på en utbyggnad.

     Mot aktuella byggplaner har såväl privatpersoner som organisationer, bl a Naturskyddsföreningen, överklagat.

 Landets högsta instans – Mark- och miljööverdomstolen – informerade i dag beslutet; att man ämnar pröva utbyggnadsfallet mot miljölagstiftningen.

På västfronten är makrillen just nu den mest efterfrågade fisken. Mest undras det i bryggsnacket, i vilken omfattning den finns inomskärs.  Makrillens där ofta lättillgängliga och miljöattraktiva tillhåll har sommartid alltid varit populära fiskeplatser där unga och gamla, oavsett kön tätt båtflockat sig. Och detta, såväl i klassiska bohusekor som moderna glasfiberbåtar.

Makrillen kan ibland vara nyckfull och svårflirtad att få på kroken, varför spötoppen nogsamt bör beaktas. Men en kroknitad makrills pilsnabba rusningar, tvärnitar och snabba vändningar är på lätta redskap, oefterhärmliga i den svenska fiskfaunan. Detta ska ställas i relation till fiskens storlek. Vad som även i hög grad uppskattas är dess skönhet och smakfullhet.

På försommaren är det mest vanligt att makrillen i sitt ytnära – ibland blottläggande tillhåll – kastas eller dörjas/trollas efter. Längre fram på sommaren när den uppträder på alla vattendjupsnivåer blir häckle- och metfisket allt vanligare.

Lämpligt allroundspö, för både trolling-, kast- och vertikalfiske, har jigg/jerking-beteckning plus info om längd och lämplig viktbelastning.

För AB i Göteborgskt makrillfiske gäller nu Arendalsvarvet (landfiske) samt Björlanda/Björköfjorden (båtfiske).

TT informerar idag att torskutrotning är på gång även på norska sidan av gränsen mot Sverige. Nyhetsbyrån skriver:

”Torskbeståndet i Oslofjorden är hotat. För att bygga upp beståndet igen har ett fiskeförbud på torsk införts från Telemark till svenska gränsen.”

På svenska kusten, söder om Oslofjorden, är torskbeståndet i det närmaste ut-rotat. Spöfångsten i bild med 15-20-kilos fiskar gjordes på tidigt 60-tal i Koster/Väderövattnen i norra Bohuslän. 

Den fortlöpande bristfälliga myndighetsförvaltning, med försvinnande bottenfiskbestånd som resultat, har vi sportfiskare i decennier informerat våra fiskebeslutsfattare om.

Men några märkbara, positiva insatser/åtgärder från makthavarnas sida, som förbättrat fisklivet under ytan har inte förmärkts. Snarare tvärtom, när det gäller fiskbeståndens närvaro. Häromdagen kom också nedanstående info från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU):

”Ovanligt många fiskar söker sig bort från Bohuskusten i västra Sverige och läget är nu allvarligt för många arter i området. För några av de viktigare arterna som torsk, vitling och kolja är det bland de lägsta nivåerna vi sett, säger Joakim Hjelm, chef för SLU:s havsfiskelaboratorium i Lysekil.”