Vänerns Sportfiskeförening

Efter våra stora V-sjöar tror jag att Mjörn är den största i V-region-en. Det är en örik, vacker sjö med magni-fik natur och mycket varierad topografi. Största djup 52 m.

Sjön är en vattenvidd, ingående i Säveåns berömda vattensystem med bl. a. året-runt-populära sportfiskevatten Sävelången och Ömmern.

 Alingsås är närliggande största stad. Till Göteborg är det ca tre mil.

 I Mjörn sägs husera 18 olika fiskarter. Främst är det sjöns genuina bestånd av stor insjöring som har fängslat sportfiskare, men imponerande fångster av abborrar, gäddor, gös och braxen har likaså gjort sjön attraktiv som sportfiskevatten – året runt. Fiskekort krävs.

 Gösen är just nu mycket på hugget, berättar bl a välkände och mycket rutinerade trollingfiskaren Reinhold Terramo.

 Via såväl trolling med stora vobbler som vertikalfiske har både många och stora fiskar kunnat bordas samt blivit förträfflig kost på sommarens middagsbord.

 Googla på ”Gös i Mjörn” och du hittar massvis av värdefull info, bl a via: http://www.sportfiskeguide.se/spfguide/vatten/mjorn.htm och http://www.asff.nu

 Om sjön som fiskevatten har Vb haft anledning skriva många gånger. Senaste tillfällena, se:

http://www.vanerblanket.se/mjorns-stororing-foll-for-paijannevobbler/

http://www.vanerblanket.se/for-mycket-gos-i-forna-stororingsjon-mjorn/

       Se: http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/214240

Att intresset för havsfisket stort fortlever har varit lätt konstatera under gången vecka med uppmärksammade Skagerackfångster av bl a håkäring och hälleflundra. Tillspetsat kan vi säga att det gamla internationella talesättet; ”på en fisk nära ytan går det tio på djupet” har bekräftats.

 Tungviktshavsfisket har numera amerikansk ”long-range fishingstyle” över sig. Det sker oftast 20-40 nm från kusten och mestadels med privat- eller turfiskebåtar som gör 20-30 knop. Tillika är det stor skillnad på redskapen förr och nu, främst på rullfronten.

   Fiskar du på flera hundra meters djup är det minst sagt tröttsamt att ta upp beteskroken för att kolla om agnet är kvar efter ett misstänkt hugg. Underlättande lösning har blivit elrullar för betesupptagning och kollning.

 Inte oväntat har det i helgen varit mycket snack om elrullar, vilket i går särskilt märktes i Fladen Stores butik i Björlanda i Göteborg. Robban Hellberg fick där, för såväl rutinerade havsfiskare som nyfikna sportfiskare i allmänhet, gång på gång visa upp Team Navia/Lowrance elrulle och båtlagets tackeluppsättning.

   Robban hade tillika fått hem ett första ex av Fladens senaste större elrulle. I bild syns storfiskchampen Björlanda-Nilsson, känna på den nya elrullen, förmodligen med tankar på att bl. a. fånga ”äkta fiskar” av den kaliber han syns i bild med.

 Fladen var på 70-talet pionjärer inom det tungviktiga svenska havsfisket när man då importerade högklassiga salta utrustningar från bl.a. världsberömda Fin Nor och Penn. Via elrullar har man nu åter gått i bräschen inom havsfisket.

   Det ska genast åter sägas, att rullen inte är elinkopplad när du kämpar med en krokad fisk, vare sig detta äger rum utmed botten eller i det fria vattnet. Fisken fightar och pumpar du manuellt på traditionellt vis, vanligen med spöbutten i ditt spöbälte.

   Den stora fördelen är som nämnts, när du ska skifta agn och mäska. Med elrullen tar du hem 180 m lina per minut. På tre minuter hämtar du följaktligen hem linan från mer än 500 m djup.

  Tilläggas bör, sa Robban gott skrattande: – Fortfarande kommer de flesta båtägare så här års in här, för att uppdatera sin handmeta eller gamla spöutrustning för det mindre upphetsande –  men förbaskat roliga – sociala makrillfisket kloss till bohusbergen.

 Läs mer på mångsidigt fiskeskickliga Team Navia/Lowrance mycket informativa websajt om strategier och redskap i deras framgångsrika djuphavsfiske.

Dagens godispåfyllning är hämtad ur konstnären, göteborgaren och värmlänningen Bengt–Göran Griffers skämtteckningsbok FISKELYCKA.

   Att kunna hantera en multirulle ska man lära sig i unga år ……….

… likaså att fiskejournalistik fyller man bäst på, via djupdykning i fältverksamheten.

Jag fick ett ex av FISKELYCKA av Fj:s förre chefredaktör Olof Johansson för ett kvartsekel sedan samt kan försäkra att den boken har krokat mig genom åren med många upplyftande skratt.

Politiker vägledande i fiskefrågor.

  Officiellt blev Bengt-Göran Griffer världsmästare i den mungipsupplyftande konstarten 1983 i Marostica, Italien. Mer info se: http://www.varmlandslitteratur.se/Griffer_Bengt_Goran.htm

Vänerblänkets under veckan fortlöpande info från Skagerack om bl a hälleflundror, haj och makrill blir nu tillfälligt passé, när vi hör om Nerthus-seglarnas många livsberikande äventyr inkl. fiske från världshavsvidder på andra sidan jordklotet.

 Minnesgoda läsare kommer säkert ihåg att sommaren 2015 följde Vänerblänket i Göteborg världsomseglarna på Nerthus när de förberedde sin beräknade tre år långa seglats över världshaven. Nedan deras samlade sjökort för resan.

 Säkerligen har en del i Vb-läse-kretsen fortlöpande följt Nerthus-seglarna på deras fantastiska och upplevelserika världshavs-kryssning. Om inte finns deras hittills unika äventyrsseglats bland vågberg, laguner, korallrev, valar, hajar med flera fiskar, suveränt skildrat i ord och bild via http://nerthusbloggen.se.

 Besättningens forna seglarkompis Christer Mattsson överlämnade i Göteborg – före reseavgången – sportfiskeredskap på båten för att ”alltid” garantera pangmåltider och fiskesnack ombord. Skeppare Per-Erling packar i bild storleksundrande upp rullen, som säkrat fiskkosthållningen ombord.Vb-red. gav ett ex av TROLLINGBOKEN för att ytterligare förstärka Mattssons löfte.

Av Christer fick jag häromdagen höra att uppskattade fiskefighter berikat både ögon och matbord, med bl a lagenligt fångad gulfenad tonfisk. Vidare har jag läst nedanstående:

“ I gar bara nagra timmar innan vi var frame vid inseglingen till leden genom Torres Strait fick vi napp. En drygt 1,3 m lang och 14 kg tung Dorado (Mahi Mahi) lyckades vi ”landa” ombord. Gissa om vi har fiskkott for nagra dagar framover. De tar alltid en tuff uppgift att sacra fangsten da vi seglar I ca 7- knop med spirade segel. I normal fall da man fiskar fran motorbat saktar man in, vilket vi inte kan gora som ni forstar. Nu gick allt bra och fangsten ar dokumenterad.”

 VB-red. har just läst att farvattnen i Torres Strait är grunda vatten (ca 50 m) som tillhör den nordligaste utposten av Stora Barriärrevet. Genom sunden ska två oceaner – Indiska och Stilla – försöka komma överens om tidvattenströmmarnas riktning. Det informeras om att sjön ständigt är krabb och oregerlig, antingen det blåser eller ej.

 Arafurasjön är ett stort, förhållandevis grunt, bihav i Stilla Havet mellan Nya Guinea och Australien. – Undrar du över deras sjökort? Alla lär finnas samlade i patronen nedan!

På det gamla världsberömda skeppsvarvet ARENDAL lever sjöaktiviteterna vidare, och detta oavsett väder har det varit lätt konstatera den senaste tiden. Likaså, att nu som under gamla fartygsbygg- och sjösättningsdagar, rör sig på varvsområdet en internationell skara, där språk, klädsel och hudfärg stort varierar.

    Ja, faktiskt, även hurraropen går igen där. Men inte nu när något åker i plurret, utan när något dras upp. Fortfarande handlar det dock om formsköna skapelser – nu oftast om pärlemorskimrande makrillar över vilka ung som gammal, tjej som kille lyftjublar.

 En välkänd fiskeprofil och hjälpsam ordningsman bland flötes-metarna är den jag kallar för “bagage-luckefiskaren” – som vid fångsttillfället i bild lämnat luckan.

Han är en suverän daglig fiskare där, med enkel funktionell utrustning. Frikostigt bjuder han på aktuella tips om metesdjup, ändtackel, betestackling, samt parallellt ser till att skräp m m hamnar i de stora införskaffade plastpåsarna.

 Det händer att han då och då byter Arendal mot Hjärtholmenbryggan från vilken Vingaprofilen kan skönjas vid horisonten.

 Vill du se mångfalden i Västerhavsfisket föreslår jag att du/ni tar en sväng om ”Feskekörka”, alt. – om ni är morgonpigga – gör ett besök på fiskauktionen i Göteborgs hamn.

 För info, se: http://www.gfa.se

Så länge misskötseln i vår natur och den biologiska mångfalden i densamma över och under ytan fortlöpande missköts av passiva, röstfiskande beslutsfattare behöver våra medier inte lida av någon nyhetstorka i semester-tider.

 I går kunde man läsa, i bl a Aftonbladet:

”Två tredjedelar av alla arter i Kattegatt och Skagerrak har enligt en ny studie försvunnit under de senaste 70 åren, skriver Sveriges Radio.”

 Vidare: ”Minst 8,3 miljarder ton plast har producerats på jorden sedan materialet togs i bruk i stor skala på 1950-talet. Merparten har slängts på soptippen eller i naturen, enligt en ny studie.”

 Observera att GP-artikeln nedan är 30 år gammal. Kan även informera om att Georg Borgströms bok ovan ”Gränser för vår tillvaro” utkom för mer än ett halvsekel sedan.

 Läs mer om båda citerade miljöproblemen via: http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article25417421.ab

Bottenjagande Skagerackfiskar tvingar nu olika båtlags havsfiskespön till hovsamma, djupa bugningar på skilda platser.

Snackade med Team Navia-killarna, innan de stack från Björlanda norröver längs bohuskusten i förra veckan. Deras hopp då om storfiskar har börjat bra.

Ser att de idag bordat fyra håkäringar i längd upp till 172 cm plus en blålånga om 11 kg.

Mer info, se Team Navias facebook-sida.

Svenskt rekord på blålånga lyder på 8, 815 kg/119 cm.

Uppdatering torsdag förmiddag: Senaste nytt förmedlar om hälleflundra på 133 cm och håkäring på 247 cm.

SVT NYHETER toppar i dag med rubriken: ”Din uppblåsbara flytväst kan vara livsfarlig”. I ord och bild berättas sedan vikten av att regelbundet kontrollera västen och dess olika funktioner. Se: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/se-upp-din-gamla-flytvast-kan-vara-en-livsfara

 SVT förmedlar: ”När seglaren Björn Carlsson skulle packa upp sina oanvända uppblåsbara flytvästar fick han en chock. Tre av fyra flytvästar som Björn hade köpt visade sig inte fungera. Flytvästarnas gaspatroner som ska blåsa upp västen var lösa och inte iskruvade ordentligt.

– Jag köpte förvisso västarna för tre år sedan, men köper man nya västar så förväntar jag mig att de är säkra och kontrollerade och redo att använda. Det är ju livsfarligt.

– Vi uppmanar alla att läsa våra manualer och kontrollera västen årligen och inför varje användning. Man måste sköta och serva sina flytvästar ofta, precis som man servar en bil, säger Per Frode, flytvästfabrikör på Baltic, som tillägger att de även infört en typ av säkring på sina flytväst-ar.”