Vänerns Sportfiskeförening

Flytplagg finns i många praktiska skepnader, såväl för fiske på öppen sjö, som i nära-kusten-fiske samt från sand- eller klippkust. Bruka dem som Stig Söderström och Rune Topp gör på Runes sjösäkra charterfiskebåt.

 Flytvästen är en billig livförsäkring framhåller Svenska Livräddnings-sällskapet. Undersökningar av Transportstyrelsen och Svenska Livrädd-ningssällskapet visar att nästan hälften av de som drunknat i samband med att de fallit överbord skulle ha klarat sig om de använt flytväst. Och det är inte bara i fritidsbåtar flytvästen är bra.

Vid fiske från land och is ger flytvästen också större trygghet plus givetvis halkbroddar. En visselpipa med kompass, stormtändstickor, kastlivlina, multikniv, sjökort och fickminne, försäkrar ytterligare läget. Se ill. nedan.

Hittills i år, till och med maj månad, har 37 personer drunknat i Sverige, informerar Karin Brand, generalsekreterare på Svenska Livräddnings-sällskapet.

 Bara i maj omkom 11 personer. Av de 115 som drunknade förra året var 86 procent män. 40 av dem var över 70 år.

I fjol drunknade 25 personer i samband med att de åkte fritidsbåt och av de 25 saknade 21 flytväst. Alla 25 var män.

Fler än hälften skulle kunna ha klarat sig, om de  haft möjlighet att larma, med en mobiltelefon  i vattentätt fodral.

– Män överskattar sin förmåga. Man kan simma men gör det på fel sätt, man simmar rakt ut istället för att hålla sig längs strandkanten och man använder inte flytväst i båten. Det handlar mycket om att förändra ett beteende, men det är en målgrupp som är tuff att nå, säger Karin Brand.

 Läs mer: http://svenskalivraddningssallskapet.se/statistik-och-sakerhet/flytvastar-och-sakerhet

Hör att många – liksom Vb-redaktören i går förpassad inomhus av regn – glatt i goda vänners lag huggit in på smakfullt midsommarfestbord – och där med gaffeln framgångsrikt krokat och samvetslöst utrotat fiskarna.

 Med mångfalden läckerheter och bl a goda fiskehistorier har i blötan fanan hållits högt. På tal om blöta så har jag fått höra, att på det av Vb-red. illustrerade festbordet (se ovan), saknas ett förväntat blötdjur – nämligen bläckfisk.

 Håller med! En västkustfångad Loligo hade säkerligen spetsat bordstillvaron än mer via färgstarka, storögda fångsthistorier. Men de tioarmade var slut i min kyl och frys. – En läckerhet, det är lätt att bli krokad av.

 Hursom, noterade till stor glädje att på turfiskebåten Daisy, avgående från Björlandahamnen i Göteborg, spöfångades – mycket  säsongstidigt – häromdagen bläckfisk.

 Stundande mörka tider kan kanske nu snabbt lättas upp med en kalmar-tallrik, som intill illustrerad.

 Vänerblänkets redaktör önskar å VSF-styrelsens vägnar alla ”gamla VSF:are” och övriga i Vänerblänkets omfattande och mångsidiga läsekrets en framgångsrik, glatt angenäm och relationsfrämjande midsommarhelg, såväl vid matbordet som fiskevattnet.

 Tänk på att naturen, med sin stora rikedom, är det värdefullaste vi alla har, att på skilda vis njuta i och av. 

För de flesta är fisk given kost på midsommarens festbord. För många ska fisken dessutom vara egenhändigt spöfångad. Inte sällan blir då konversationen kring detta “kraftprov”, en extra festlig krydda vid bordet.

 Mestadels handlar det på matbordet om olika sillvarianter, krokad som höstsill, vintersill eller vårsill. Av alla kan livs- och minnesförlängande gubbröra göras.

I Bohuslän blir dock purfärsk makrill ibland stand in för sillen till färskpotatisen. För andra gäller olika färgstarka laxfiskar, oftast rökta eller gravade.

 Gjorde nyss – onsdag kväll – en sväng till Arendalshamnen i Göta älvs mynningsområde. Ingen sill men väl näbbgädda och makrill drog flötesmetarna där till matbordet.

 Får du ”bita i gräset” under eget fiskafänge så kan du likväl festimponera med hjälp av WWF:s och Naturskyddsföreningens fisk- och fångstinfo.

 Föreningens fisklista är en suverän snabbguide till lämplig kost på bl a midsommarbordet. Se: http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/gron-guide/fisk-med-gott-samvete

 Via WWF:s fiskguide kan läsa om våra tio populäraste fiskarter. Inger Melander, som är ansvarig för WWF:s fiskguide rekommenderar att ha med denna i mobilen som app. Då kan man lätt kontrollera om det är grönt ljus för aktuell fiskart. Se: https://www.metro.se/artikel/wwf-här-är-fisken-du-kan-äta-och-undvika

 Medel-Svensson äter ca 11 kg fisk om året. En säl tuggar i sig ca 10 kg fisk om dagen. Ofta stal orädda sälar, snabbt och mycket skickligt, sillen från våra krokar när vi för något decennium kunde vinterspöfiska storsill i Älgöfjorden. Minns att jag lyckades undandra och borda en sill om (420 g/35 cm) före en säl hann gapa över den.

 Aktuell forskning om orsak till den stora säldöden år 1988 och år 2002 visar bl a på havsmiljögifter. Läs: http://www.gp.se/nyheter/sverige/forskare-svagt-immunförsvar-bakom-säldöd-1.4380876

– Nedskräpning på land är en av de stora orsakerna till mikroplast i haven. Stora plastföremål hamnar i havet och bryts där långsamt ner till mindre bitar, som till slut via djuren kan hamna på våra mattallrikar, säger Johanna Ragnartz, vd på stiftelsen Håll Sverige Rent.

   5-13 miljoner ton skräp hamnar i våra hav varje år – skräp som ingen städar upp. Nedskräpningen av våra hav är ett av vår tids största miljöproblem. Om vi inte gör något nu kommer det finnas mer plast än fisk i haven år 2050.

   På en 10 meter lång strandsträcka utanför Strömstad påträffades under Nordiska kusträddardagen den 6 maj 2 548 skräpdetaljer. Med andra ord; för varje steg du tar på stranden kan det finnas 250 skräpföremål.

   En analys av det upp-plockade skräpet visar att det mesta skräpet bestod av små plastbitar med oidentifierat ursprung, följt av fiskelinor och rep. Den tredje största kategorin skräp var plastförpackningar.

 UPPDATERING! Om skräpets väg från land till hav.  Se mycket informativ grafik via: http://www.hsr.se/engagera-dig/stoppa-nedskrapningen-av-vara-hav/fakta-om-skrapet-i-havet

 Om skräpmätningar m m, se: http://www.hsr.se/kommun/mat-nedskrapning-och-attityder/om-skrapmatningar

 SVERIGE – ETT RENAT LAND I MIDSOMMAR!

När blåfenstunan i stora stim gjorde come back i irländska västkustvatten (Donegal Bay) i början av detta sekel, avspeglade sig detta snabbt i uppsving för näringslivet på Irland, främst i turbåts-, hotel- och restaurangverk-samheter.

   I världspressen blev Irland och namnet Donegal mycket omskrivet via den märkning av fångade tunor, som ägde rum av fiskforskare. En märkning som gjorde att tunornas vandring i världshaven kunde följas upp och delvis bekräftas med hjälp av satelliter. Se illustration från tidningen Life.

 Framsynta svenska charterbåtsskeppare som Bo Svensson (Daisy), Bernt Larsson (Oberon) och Arne Olsson (Tuna Clipper) organiserade då några studieresor med havsfiskeintressenter till Irland för att där se och lära, i den händelse “alla fiskars konung” iögonfallande skulle återvända även till våra vatten.

 Under ett Irlandbesök fick Vb-red. info om att irlandsmärkta tonfiskar främst fångats utanför Portugals kust men att även en fångats norröver – i gränsvattnen Nordsjön/Skagerack.

   Sportfisket efter blåfenstunan fortlever på Irland. Tyngsta fångade har vägts in till 440 kg.

 I fjol gjorde tunamajestätet grandios come back här. Och så omfattande att svenska makthavare på näringslivsdepartementet nu insett den betydelse återkomsten till dess gamla nordiska hemmavatten på skilda vis kan få även här.

 För första gången ska nu blåfenad tonfisk i vattnen runt Sverige och Danmark märkas. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) – sistnämnda lyder under nämnt department – ska i samarbete med båtlag från Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) göra försök att spöfånga och märka omkring 20 tonfiskar (100-300 kilo tunga) med elektroniska sändare.

   Detta bland annat för att få kunskap om varför tonfisken i sin havsvandring återvänt till nordöstra Atlanten – och till den svenska kusten, förmedlar Andreas Sundelöf, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua).

Se: http://www.slu.se/ew-nyheter/2017/6/markning-ska-avsloja-tonfiskens-vandringsmonster/

 Robban Hellberg på Fladen Store i Björlanda berättade att sedan SLU-tillståndet om begränsad spöfångst av tuna kom ut i förra veckan har detta varit ett stort, fortlöpande samtalämne både i butiken och på hamnbryggorna.

-En del har tittat in i butiken enbart för att se tonfiskeutrustningen jag har hängande här. Och veteranfiskare, som genom åren storviltfiskat på skilda håll i världen, har kommit in med egna hemmautrustningen för översyn, för betesgranskning, och inte minst för uppladdning av ny rull-lina och nytt tafsmaterial.

 En icke ordentligt uttröttad tonfisk kan ge många duschar i försöken att styra och tygla den nära båten.

Storviltfiske är i hög grad ett omfattande teamwork, där var och en kristallklart ska inse sin uppgift ombord i fiskafänget, för att detta ska bli framgångsrikt. Vi har i vårt land både fiskare och båtlag med internationell erfarenhet från svårbemästrade tungviktsmatcher i egna eller andras sportfiskebåtar.

 Nu gäller det för SLU och Sportfiskarna att mycket eftertänksamt välja rätt fisketeam och rätt utrustade båtar i pånyttfödelsen av storviltfiske i hemmavattnen.

Att fånga krabbor, vanligtvis genom mete, är ett urgammalt västkustnöje, som i alla tider roat ung som gammal, tjej som kille. Och nu är det inte bara roligt, utan enormt viktigt.

Under senare år har vi våra västkustvatten fått in krabbor och även musslor, som inte hör hemma här och som är ett hot mot vårt genuina havsmiljöliv.

BORT SKA DE! Med ett lätt och behändigt krabbfiskespö samt med agn från ex. fisk, mussla eller skaldjur i tvättklädesnypan, kan du bistå  forskningen med en nöjsam  fångstinsats till stor och havsmiljöfrämjande nytta. 

 Göteborgs-Posten skriver:

” Blåskrabban och dess nära släkting penselkrabban är så kallade invasiva arter som riskerar att skada ekosystemet längs Bohuslänska stränder om de får fäste.

– De blir inte stora, max fyra centimeter över ryggskölden. Men är miljön rätt och om det finns tillräckligt mat så kan de föröka sig tre, fyra, kanske fem gånger på en säsong. Så de blir snabbt väldigt många, berättar Matz Berggren, forskare på Lovréncentret i Fiskebäckskil.

Man har dock inte sett några tecken på att krabban på egen hand förökat sig och spridit sig i Svenska vatten. Förrän nu. Skolelever i Stenungsund har hittat en ung blåskrabba som befaras vara född här. Dessutom har två fynd av krabban gjorts utanför Lysekil, varför Matz Berggren befarar att krabban är på väg att sprida sig på västkusten. För att få en klar bild över situationen ställer han hoppet till landets unga krabbfiskare.

– Jag uppmanar alla barn att vara uppmärksamma när de fiskar. Nu är det en etableringsfas så det finns inte så många krabbor, man måste vara på rätt plats vid rätt tidpunkt. Men med tusentals barn kan vi vara det, därför är vi beroende av allmänheten.

Den som hittar en misstänkt krabba uppmanas att fotografera och kontakta Matz Berggren på Lovencentret i Fiskebäckskil. Och att inte slänga tillbaka krabban i havet innan man vet vad det är för art.”

 Foto m.m., se LST: http://www.lansstyrelsen.se/VastraGotaland/Sv/nyheter/2017/Sidor/orovackande-fynd-av-frammande-krabba.aspx och G-P: http://www.gp.se/nyheter/västsverige/blåskrabba-kan-ha-förökat-sig-1.4367542

Sjökort är en färskvara och man ska, för sin egen och andras säkerhet, alltid se till att ha den senaste uppdateringen ombord, framhåller Sjöfartsverket på sin sajt.

 Sjöfartsverket uppdaterar nu omfattande sjökorten, där en del befintliga kan vara ett halvsekel gamla.

– Det kommer bli mera rättvisande. Strandlinjen ligger mer på rätt plats med tanke på att det har varit landhöjning, och djupen är mer rättvisande också, säger Elisabeth Svensson, som är projektledare för sjökartslyftet på Sjöfartsverket.

 De nya sjökorten på gång trycks löpande samt ska även ges ut i digital form.

 Dock, det är först år 2020 som hela sträckan, från Strömstad (gräns mot Norge) till gränsen i Bottenviken mot Finland, kommer att vara helt nykurslagda.

 Man har inlett norröver i Bottenviken. Där är nu sjökorten uppdaterade söderut till Piteå.

  Kontinuerligt kan du uppdatera dina aktuella sjökort. Kolla via http://www.sjofartsverket.se/sv/Sok-i-nyhetsarkiv/2014/Uppdatera-ditt-sjokort-och-kasta-loss/

Sportfisket är nu i ljusa sommartider högaktuellt i V-region på många skilda sätt, både vad gäller fiskar, fiskemetoder och fångstplatser.

 I regionens många åar, älvar samt sjöar/tjärnar metas det nu omfattande i den artrika fiskgrupp som karpfiskar och abborrfiskar utgör.

 I flugfiskekretsar hävdas, att med sländvarianter av skilda slag i luften, infaller nu bästa tiden.

 Och kastas/metas görs det även i salt miljö, såväl från båt som strandkant. Nu i hög grad efter invandrarna näbbgädda och makrill. För många är svåråtkomliga, men storslagna naturmiljöer i storstenrika Bohuslän, attraktivt på sitt sätt.

 Vill du ha extra intressant laxfångstinfo från strandkant, kolla då in natursköna Örekilsälven. För ord och bild,se: http://www.orekil.com/aktuellt/def.htm

 Åland med sitt mångsidiga sportfiske är fortlöpande stor spö-fisketräff-punkt.  

Trollingträff Åland (31/5-3/6) är en numera traditionsrik tävling som arrang-erats sedan 1993. Upptakten då hade Sunnanåträffen i Vänern som förebild.

 Ålandsfisket lockar många namnkunniga internationella deltagare.
 Inte konstigt med tanke på den mängd av laxar med tvåsiffrig kilovikt som årligen trollingfångas där. Det ryktas om att lax på närmare 20 kg synats i vattnen de senaste dagarna.

 Alla starter, invägningar, prisutdelningar samt middagsevenemang sker under Trollingträff Åland i Käringsund, Eckerö.

 Av 59 anmälda lag till årets trollingträff, så var under onsdagskvällen 19 registrerade med Sverige som hemort.

 Mer tävlingsinfo med mera, se: http://www.karingsund.ax/evenemang/trollingtraff-aland-3105-03062017?cookieChecked=true